gudrun

Varje gång jag läser Linda Skugges blogg kan jag inte låta bli att irritera mig på att hon kallar debattartiklar och kolumner för "krönikor". Detta står att läsa om krönikor på Susning:

Krönika grek. chronika; historiebok och chronos; tid.

Jag blir så förbannad. År 2006 skall man behöva läsa om förföljelse av homosexuella. Denna gång är det Magnus Carlsson och hans nyblivna man som är på tapeten. Ni som i religionens namn hotar folk. Jag tycker ni skall läsa Bibeln och i synnerhet Nya Testamentet ett varv till. Där finns betydligt mer centrala grejor ni kan fokusera på. Kärleken till nästan, vore inte det nå't?

Dessutom, det där att utredningen lagts ner pga att hoten bestod i bibelcitat, det var väl korkat. Innebär det att om jag kan hitta en rad i Bibeln där det står: "Jag skall döda dig", så är det OK att skicka till någon bara jag kan ange var i Bibeln det står?

Jösses!

Härligt när någon skriver vad man tänker.

Kikade in på en blogg där det var en ny duell på G. Uppmaningen lyder som följer:

Du skall göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra det samma och fortsätta kedjan. De skall även bifoga de här korta reglerna i sitt meddelande. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar, jag kommer även att gå in på deras bloggar och meddela att de är utmanade.

Här är ett urval av mina egenheter:
1. Jag ältar när jag hamnat i gräl med någon. Jag kan hålla på i MÅNADER, efter att konflikten är glömd av den andra parten, och slipa mina argument, gå igenom i huvudet vad jag borde ha sagt. 
2. Jag MÅSTE ha ett glas vatten vid sängen. Jag dricker aldrig ur det, men det måste finnas där.
3. Som enda människa i världen föredrar jag inte mjukisbyxor framför andra byxor. Vanliga byxor är snygga och jättebekväma. Har ni andra byxor fodrade med sandpapper eller nå't?
4. Jag tycks också vara tämligen ensam om att inte gilla att duscha. Alla andra tycker det är såååå skönt och duschar gärna flera gånger om dagen. Oroa er inte, jag duschar varje dag, men det är ungefär lika mysigt som att rycka näshår eller nå't.
5. Jag snurrar mitt hår mellan fingrarna. KAN inte låta bli. Under kundmöten försöker jag ta en hårslinga lite diskret mellan fingertopparna bara, men det ser nog förbannat oproffsigt ut. Bimboaktigt.

Jag känner inte så många som bloggar. Närmare bestämt bara en, så Sissi, bollen har rullat in på din planhalva.

Ibland ser man något som får en att tappa hakan. Julian Beever har specialiserat sig på gatumålningar som lurar ögat. Helt otroligt!

Lite sent ute är jag, men jag måste kommentera att Johan Staël von Holstein börjat föra krig mot socialdemokratin i Metro av alla tidningar. Jag trodde att chefredaktörer som inte jobbar på DI, SvD eller liknande fick spöstraff om de tog in sådant i tidningen. Att över huvud taget stå för åsikten att människor i mesta möjliga mån skall klara sig på egen hand har ju varit omöjligt under typ 70 års tid.

Johan, du kommer få så mycket spö och du vet om det. Mod kallas det.

Det står i Aftonbladet att David Hasselhoff skiljer sig från sin fru efter 16 års äktenskap! Äntligen! Jag måste genast ta kontakt med denne fantastiske skådespelare, producent och framför allt musiker. Äntligen, äntligen, du och jag David!

Freedom, vilken låt! "20 years ago I was born a rich mans son. I hade everything that money could bring, but freedom... I had none. I've been looking for freedom since I left my hometown, I've been looking for freedom, still it can't be found."

Alla älskar David, kolla den här länken. Och den här bilden av South Parks Mr Garrisson efter hans näsoperation.

Har beställt en bok från Gör din egen bok. Länge var jag rätt missnöjd. Jag beställde fyra exemplar av vår egenhändigt gjorda bok om vår hund (jag vet, jättepatetiskt. Fram med ruttna tomater bara!). De skulle bli julklappar till hugade familjemedlemmar. Böckerna anlände igår, så några julisar blev det inte av de där böckerna. Troligen var det i och för sig Posten som klantat sig, men på Gör din egen bok slet de inte direkt livet ur sig för att hjälpa till att ta reda på vad som hänt med dem.

Nå ja, när jag så äntligen fick böckerna i min hand kunde jag ändå inte låta bli att tycka att det är toppen att i sin hand få en tryckt och inbunden bok som man gjort själv till, om inte ett facilt, så i alla fall ett någorlunda överkomligt pris. Jag har kollat igenom den typ 20 gånger redan. Den är grymt fin!

Läste om en kvinna i Östersund som tyckte att hon hörde lite dåligt, samt att hon hörde ett krafsande ljud som hon trodde var vatten i örat. När hon spolade öronen visade det sig att det bott en spindel där inne. I artikeln står det att hon fått spindeln i örat när hon sov över hos vänner. Hur vet hon det säkert? Skulle hon själv aldrig kunna ha spindlar hemma i sitt fiiiina hem, eller vad?

Mest undrar jag ändå om inte spindeln i örat är resultatet av obetald TV-licens. Kanske var vännerna hon sov över hos TV-pejlings hemliga agenter. Ni minns väl: Vill DU ha en snigel på ögat? Uppgraderad version bara.

Alltså, måste inte Börje Ahlstedst förvirrade beteende i Stjärnorna på slottet vara en PR-kupp? I övrigt är ju programmet inte direkt rykande hett. Deltagarnas respektive karriärer gås igenom och alla, utom Börje, är med i klubben för inbördes beundran. Detta måste ju vara ett sätt att försöka få yngre tittare till den här reality-såpan, som i övrigt vänder sig till generationen 60+. Det finns ju amerikanska förlagor där avdankade artister är med i reality-såpa och beter sig illa. Dock har väl de svenska producenterna, Gud ske lov, fattat att det är skillnad på att Birgitte Nielsen visar brösten i jacuzzin, och att Mona Malm gör samma grej. Receptet blev Börjes bravader istället.

Jag tror inte PR-kuppen lyckas. 16-åringar har ingen aning om vem Börje Ahlstedt är, och de vill nog inget veta heller.

Finns det någon hemlig regel som säger att damer över 60 år inte behöver be om ursäkt? Idag satt jag i godan ro och läste min Metro på tunnelbanan. En dam, ca 60 år, skall sätta sig mitt emot mig och i denna process rammar hon min tidning fullständigt och jag får hennes väska upptryckt i ansiktet. Jag tittar förväntansfullt på damen och tänker att nu kommer ett litet ursäkta eller förlåt. Inte då. Med en min av "Jag har minsann krusat färdigt i livet", sätter hon sig oberört och börjar läsa sin tidning.
Jag avskyr, verkligen avskyr de där kärringarna. Det bästa är när man själv kanske råkat ramma en dams tidning med sin väska, säger artigt förlåt, och till svar får ett fräsande "Se dig för!"

Skärpning, dagens tanter!!!

Kollade just på Madonnas video till Hung up, ni vet den där låten som till 90% består av introt till ABBA-klassikern Gimme gimme gimme. Har ni sett hennes lår? De är tjocka som hästlår, fast det är BARA muskler. Det finns några alternativ hur detta har gått till. Antingen käkar tantan anabola, eller så har Madonna tröttnat på kändislivet och betalar en transvestit för att klä ut sig till henne.

Ah, älskar när jag får vatten på min kvarn. Jag har alltid tyckt att det är bland det största slöseri med pengar jag över huvud taget kan tänka mig är att ge någon en stjärna. En kompis son fick en stjärna i doppresent av sina morföräldrar och jag kunde inte låta bli att tycka att t.o.m. en silversked med graverade nallar på hade varit bättre. Den kunde han i alla fall använda för att äta sin aprikospuré från Nestlé med. Nu visar det sig att det inte finns någon möjlighet för privatpersoner att köpa eller namnge stjärnor. Det innebär bland annat att samma stjärna kan säljas om och om igen. Vilken affärsidé! All cred för den! Suckers alla ni som "köpt" stjärnor! Ni var iofs suckers redan innan. Även om den var er på riktigt, va f-n skall ni med den till? De flesta går inte ens att se om man inte typ har tillgång till Hubble-teleskopet.

Vid lunchen idag sade en kollega: Vi skulle jättegärna vilja flytta till större hus, men vi har inte råd. Nä, det är klart att om man bor i Danderyd och absolut måste bo kvar där, så kan det vara kärvt. Lyckades hålla käften den här gången. Annars brukar jag huta åt människor som har lyxproblem vad gäller bostad. En kollega var så olycklig för att hon 40 år gammal fortfarande bodde i andra hand och var tvungen att flytta hela tiden. Jamen om man absolut måste bo i Stockholms innerstad får man kanske bita i det sura. Själv bor jag i min fyrarummare i förorten, värmer mig vid min öppna spis, njuter av min balkong och av promenaderna runt sjöarna. All denna lyx till priset av en tvåa i innerstaden. sade jag att månadsavgiften är låg också? Mouhahahahahaha!!

Såg just att den nya, svenska filmen Storm filmats av min gamla skolkompis Linus. Av någon jättekonstig anledning kändes det så fantastiskt kul. På Linus hemsida kunde man maila till honom. Jag började författa ett mail, men fegade ur. Tänk om han inte alls skulle tycka att det var jättekul att höra från mig. Eller ännu värre; tänk om han inte minns mig hur mycket han än rotar i minnenas mörkaste vrår. Han är säkert en så'n kille som slängt skolkatalogerna vid nå'n flytt. Han kanske aldrig ens köpte dem. Jo förresten, han var jättekär först i Nicole och sedan i Anna. Klart att han ville ha foton av dem. Nu skiter han nog i det. Såg på vimmelbilder att han frotterar sig med Carolina Gynning och den där Elita. Han verkar vara polare med Bingo Rimér. Bingo...

Jag har i alla fall minnen av Linus. Han var fantastiskt söt och väldigt trevlig när vi gick i gymnasiet. Jag var lite förtjust i honom. Sissi gav mig en liten mjukisdjävul (som skulle föreställa mig då...) med bilder av någta utvalda puddingar liksom hängande i enhalskedja (märker att detta låter rejält stört...). Linus var i alla fall med bland dessa puddingar. Jag var dock medveten om mina begränsningar, så jag gjorde aldrig någon framstöt mot Linus.

Till att börja med var jag dessutom lite intresserad av hans bror, Simon, som räddat mig på en konsert när jag höll på att klämmas ihjäl av folkmassan. Detta intresse svalnade dock rätt fort, vilket var tur eftersom jag inte tror att hans hjältemod var något raggningsförsök, utan mest ett bevis på att han var en juste kille.

Linus blev väldigt sjuk också. Minns inte vad det var riktigt, men jag tror att det var hjärnhinneinflammation eller nå't. Han låg i koma i alla fall. Kanske är det en del i varför jag blev så glad över att se ett livstecken från honom. Visst är det kul att han blivit just filmfotograf, och tydligen en duktig sådan, men jag hade nog velat skriva en rad även om han jobbat på bank eller varit läkare. Han var ju Linman när jag gick i gymnasiet...