gudrun

Idag har jag letat efter en mjölkhållare. Ni vet en så'n där fyrkantig sak med handtag på som man ställde mjölkpaketen i. En sådan fanns i varje respektabelt hem på 80-talet, så även i vårt. Nyttan av denna pryl kan diskuteras. Min styvfar påstår envist att den gör att man slipper skvmpet när paketet är helt nytt och man råkar klämma lite för hårt på paketets långsidor. Själv har jag aldrig riktigt haft det problemet. För svag i nyporna troligtvis.

Jag var ute efter en dylik pjäs för att jag tänkte börja äta frukost på jobbet och förvara ett paket filmjölk i kylskåpet på kontoret. Istället för att skriva "Gudruns" på paketet med spritpenna tänkte jag markera hållaren med mitt namn. Praktiskt!

Att dessa hållare inte längre är på modet har inte gått mig förbi, men döm om min förvåning när jag efter lite googlande inser att dessa endast säljs av norrländska hemslöjdsföreningar eller som handikapphjälpmedel.

Jag får hitta på en plan-B för att rädda min frukostfil helt enkelt. Enbart köpa yoghurt naturell, fullfett som ändå ingen vill ha. Problemet är att jag inte heller vill ha den.