Mjölkhållare

Idag har jag letat efter en mjölkhållare. Ni vet en så'n där fyrkantig sak med handtag på som man ställde mjölkpaketen i. En sådan fanns i varje respektabelt hem på 80-talet, så även i vårt. Nyttan av denna pryl kan diskuteras. Min styvfar påstår envist att den gör att man slipper skvmpet när paketet är helt nytt och man råkar klämma lite för hårt på paketets långsidor. Själv har jag aldrig riktigt haft det problemet. För svag i nyporna troligtvis.

Jag var ute efter en dylik pjäs för att jag tänkte börja äta frukost på jobbet och förvara ett paket filmjölk i kylskåpet på kontoret. Istället för att skriva "Gudruns" på paketet med spritpenna tänkte jag markera hållaren med mitt namn. Praktiskt!

Att dessa hållare inte längre är på modet har inte gått mig förbi, men döm om min förvåning när jag efter lite googlande inser att dessa endast säljs av norrländska hemslöjdsföreningar eller som handikapphjälpmedel.

Jag får hitta på en plan-B för att rädda min frukostfil helt enkelt. Enbart köpa yoghurt naturell, fullfett som ändå ingen vill ha. Problemet är att jag inte heller vill ha den.

Är jag en ja-sägare?

Min väninna Sissi har svarat på tidiningen Citys frågor kring ja-sägare. Jag vill inte vara sämre:

• Du jobbar över mer och mer.
Nej. jag tillhör inte dem som en vacker dag kommer att vakna upp och inse vad som verkligen betyder något. För dig som inte vet är det: din egen hälsa, dina nära och kära.

• Din pojkvän vill låna pengar av dig. Trots att du aldrig får tillbaka pengar du lånar ut, lånar du ut igen.
Nej. Jag ger min pojkvän rätt mycket pengar av den goda anledningen att han tjänar mycket mindre pengar. Han behöver inte låna av mig. Den dag han kommit ikapp är det slut med givmildheten.

• Din svärmor lägger sig i ditt liv mer och mer.
Nej, det har jag statt stopp för trots hennes idoga försök.

• Det är alltid du som är fyllechaufför när ni ska gå ut.
Nej, jag tog körkort för ett drygt år sedan och skaffade bil för ett halvår sedan, så det har liksom inte varit tillfälle. Jag betalar hellre taxi än håller mig nykter.

• När du går en kurs kommer alla till dig för att få hjälp.
Ja, jag brukar uppfattas som den som har koll. Jag bjuder på det.

• Du är telefonförsäljarnas drömkund, för du köper alltid nånting.
Nej, är med i Nix-registret. Däremot skänker jag till välgörande ändamål i tid och otid. Blödig.

• På föräldramöten blir du alltid vald till olika förtroendeuppdrag.
Har inga barn, men har ett dåligt track record. Jag hamnar förr eller senare i styrelser och kommitteer.

• På din lediga tid lyssnar du på dina vänners historier om trassliga relationer.
Ja, och det stör mig inte alls. Det skulle inte göra något om mina vänner lättade sina hjärtan för mig ännu oftare.

• Du är trött men vägrar att trappa ner på ditt tempo.
Nej, den läxan lärde jag mig för länge sedan och har sutat vara allt för alla.

• Din granne ska på semester och vill att du ska passa hunden. Du tackar ja trots att du är allergisk.
Nej, inte om jag var allergisk, däremot skulle jag kanske tagit hunden även om jag inte hade 100% lust. Man vet aldrig, jag kanske behöver hundvakt någon gång.

• Dina barn behöver sällan vänta till lördag för att få godis.
Nej, nej, nej. Barn skall definitivt inte få godis och läsk hur som helst. Överviktiga barn med diabetes är läskigt.

• Folk har sagt till dig att du är en mes.
Nej. Däremot har jag fått höra att jag borde bli mjukare i min framtoning...

Pest eller kolera

Käkade sushi till lunch idag. Sushi måste innehålla knark. Första gångerna man äter sushi smakar det gammalt tran och rengöringsmedel. Efter typ tredje gången är man fast och MÅSTE ha sushi med jämna mellanrum.

En dam som stod efter mig beställde en liten sushi. Vem f-n blir mätt på en LITEN sushi? De som beställer det måste göra det bara för syns skull. De skickar säkert ut en löpare senare för att köpa en till, i smyg.

På sushistället erbjöd de tidningar att läsa. Toppen tyckte jag som skulle äta ensam, tills jag fick se vilka tidningar som fanns; Amelia eller Tara. Vilken jäkla mög! Krystad girl power i glättig förpackning. "Livet börjar efter 50" och andra floskler. Jag tog en Amelia i brist på annat. Bläddrade igenom frisyrspecial, karriärspecial och snabba middagsrecept. Vid rubriken "Köp Deepak Chopras yogamatta" kroknade jag. Att stirra in i en vit betongvägg resten av luchen framstod som ett vettigare alternativ.


RSS 2.0